Blogg

Vi måste våga prata om sorg

Bild från pexels.com
 
Vi är alla rädda för att dö. Ännu mer rädda är vi för att de vi älskar ska dö. Även om vi inte vill tänka på det är det något som kommer att ske. Oundvikligen. 
 
Jag läste nyligen Annett Durans bok "Utan dina andetag", en otroligt stark och gripande berättelse om livet efter ett cancerbesked, om att slitas mellan hopp och förtvivlan medan det oundvikliga långsamt kryper närmare. Det är en vacker och sorglig beskrivning av hur hoppet är det sista som överger oss, om att vara beredd att göra vadsomhelst för någon vi älskar, om hur viktigt det är med stöd från våra närmaste när livet går i kras.
 
I vår kultur pratar vi inte om döden, inte ens med personer som snart ska dö. Vi pratar inte med våra barn om döden och vi pratar inte om hur vi ska hantera den förlamande sorgen när någon vi älskar plötsligt inte finns där längre. Vi pratar inte om det, vilket gör att vi är helt oförberedda på smärtan det innebär. På samma sätt lär vi oss heller inte att bemöta människor i sorg.
 
När min pappa dog var jag hemma från jobbet en eller två dagar. Sen skulle livet fortsätta som det alltid hade gjort. Jag har fortfarande, 12 år senare, svårt att släppa den biten. Det ofattbara i att livet utanför bara gick vidare som om ingenting hade hänt. Jag har nog inte bearbetat det fullt ut än, jag har aldrig fått lära mig hur. Vi lever i en kultur där den värsta av synder är att visa sig svag.
 
Vi måste våga prata om sorg som en oundviklig del av livet, vi måste få lära oss att processen tar tid och vi måste få hjälp med bearbetningen. Det måste finnas ett skyddsnät, med krishanteringshjälp, samtalsterapi och hjälp med allt det praktiska. Det måste finnas något annat än psykakuten och religiösa samfund att vända sig till i chockfasen efter att ha förlorat en nära anhörig. Det borde sättas in åtgärder direkt, som hjälper oss att hantera det ohanterbara.
 
Vi lever i en märklig kultur. Vi tvingas stå och fatta världsliga beslut hos en girig begravningsbyrå som bara vill åt våra pengar, samtidigt som hela vår värld rasat samman bara dagar tidigare. Därefter förväntas vi fortsätta våra liv som vanligt.
 
Sanningen är att det aldrig någonsin blir som vanligt igen och jag tycker att vi pratar för lite om det.

Mest lästa inläggen

Vi måste våga prata om sorg

Bild från pexels.com Vi är alla rädda för att dö. Ännu mer rädda är vi för ...

Hej, jag heter Zandra och jag är psykiskt sjuk

* Ett semikolon innebär att författaren hade kunnat avsluta meningen, men v...

Småstadsnormen gör Stockholm till en spökstad

Foto: Maurício Mascaro, Pexels.com I Sverige är det tillåtet att servera al...

Norge avkriminaliserar narkotikabruk, i Sverige är moralism viktigare än människoliv

Majoriteten i norska Stortinget (motsvarande riksdagen) har beslutat att av...

Blogg

Småstadsnormen gör Stockholm till en spökstad

 
I Sverige är det tillåtet att servera alkohol mellan elva på förmiddagen och ett på natten. Efter det krävs särskilda tillstånd och ett större antal ordningsvakter. Ytterst få ställen får på nåder ha öppet till fem, men generellt är det slutfestat när klockan slår tre. Givetvis är det hårda regler för att få servera alkohol överhuvudtaget och ska det dessutom dansas krävs danstillstånd. Om någon ändå tar ett par danssteg kan krögaren bli av med serveringstillståndet. Att hela världen skrattar åt oss påverkar uppenbarligen inte politikernas syn på det hela. 
 
Den som argumenterar för att dagens begränsade öppettider ger en säkrare stad, har uppenbarligen inte varit i Stockholm halv fyra en lördagnatt, när överförfriskade människor väller ut från krogarna och skapar kaos med bråk i taxiköer, på perronger, i t-banan och orsakar allmän oordning. Risken att utsättas för misshandel, rån och överfallsvåldtäkt ökar kraftigt. Jag tror till och med att Polisen skulle hålla med om att det är den farligaste tiden att vistas ute på stan en normal vecka.
 
Om vi istället jämför med städer där krögare själva får välja sina öppettider, ser vi inte alls den här problematiken. Eftersom det det alltid finns ställen som är är öppna längre, kan den som vill gå vidare om krogen stänger och folk droppar av när de tröttnar, istället för att hetssupa fram till stängning och sedan välla ut på gatorna som en IQ-befriad massa.
 
Stockholm är ingen storstad, det är en småstad som bara råkar vara lite större till ytan. Småstadsnormen är det rådande idealet, det ska vara tyst och lugnt på stadens gator. Helst ska det vara knäpptyst redan innan tio, så att den övre medelklassen i sina dyra bostadsrätter inte blir störda av stadsljud. Människor köper bostadsrätter för flera miljoner mitt i de mest krogtäta kvarteren, klagar över ljudvolymen och får krogar nedstängda. Att staden går med på detta är under all kritik. Om du har råd att köpa en bostadsrätt mitt i stan, har du garanterat råd att bo i en förort eller mindre stad, där det är lugnare. Om du vill bo i en småstad, flytta till en småstad. Försök inte få en hel stad att anpassa sig efter dina önskemål.
 
Ytterst handlar det om kontroll. Begränsade öppettider är grundat i moralism och bygger på att staten har ett behov av att kontrollera och detaljstyra sina medborgare. På köpet får vi en huvudstad med ett helt dött nattliv. Ingen åker till Sverige för att festa, tvärtom åker svenskarna utomlands för att besöka klubbar i städer som har fattat att nattlivet är en självklar del av en storstad. Vi går miste om enorma turistintäkter på att göra vår huvudstad så ogästvänlig som möjligt.
 
En levande stad kräver ett levande nattliv. Om vi på allvar vill göra Stockholm till en attraktiv stad att besöka, måste vi tillåta nattlivet att ta plats. Som det ser ut nu, har vi snart har förvandlat Stockholm till en spökstad.

 


Läs även:
 

 Följ mig på Twitter: @zandra_hedlund

Mest omtyckta inläggen

Den som stressar mest vinner

Först går allting fort. Fort fort fort. Du är megaeffektiv, hinner med allt...

Norge har fattat, när följer Sverige efter?

Det norska regeringspartiet Høyre beslutade på sitt landsmöte i helgen att ...

Äntligen har Kungahuset tagit ställning!

Det är lätt att få intrycket att Hovet är konservativa, men så plötsligt hä...

Människor som tar droger förtjänar inte att leva

Varje år dör ca 800 personer i Sverige till följd av narkotikabruk, vilket ...

Blogg

Äntligen har Kungahuset tagit ställning!

Det är lätt att få intrycket att Hovet är konservativa, men så plötsligt händer detta. Kungahuset har äntligen gjort något vi aldrig hade väntat oss, de har tagit ställning i en fråga som inte ens politikerna vågar ta i. På kungahuset.se kan vi se hur H.M. Konung Carl XVI Gustaf och H.M. Drottning Silvia stoltserar på en bild med texten #SWECAN2017.
 
Aldrig tidigare har Swecan, ett av Sveriges största cannabisforum, fått såna tunga namn bakom sig. 
 
Visa er tacksamhet till våra kungligheter genom att framföra era hejarop på sociala medier med hashtag #SWECAN2017 

Mest kommenterade inläggen

Den politiska debatten om medicinsk cannabis saknar verklighetsförankring

Tyska parlamentet har nu enhälligt röstat för att legalisera medicinsk cann...

Släpp moralpaniken och låt oss dansa i fred

Stockholms nattliv är under hot. Det blir allt svårare att hitta lokaler fö...

Polisen prioriterar cannabisrökare framför sexuella övergrepp mot barn

Aftonbladet och SvD har tillsammans genomfört en granskning där de har spår...

Staten ska inte bestämma vilken musik jag ska dansa till

Det finns en kultur som bygger på dans, musik och glädje, där det ordnas fe...