Blogg

Narkotikapolitik handlar om mänskliga rättigheter

I Sverige tillämpas nolltolerans mot narkotika, vilket innebär att all användning av illegala droger är straffbar och målet är ett narkotikafritt samhälle. Denna hållning har starkt stöd bland riksdagspartierna, trots att metoden helt saknar vetenskaplig evidens.

FN och WHO har riktat hård kritik mot Sverige, som för närvarande har näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Skadebegränsande insatser, t ex sprututbyte, betraktas som grundläggande mänskliga rättigheter. Ändå finns sprututbyte endast i ett fåtal kommuner och personer med beroendeproblematik klassas som kriminella och riskerar hårda straff.

Att neka vård och istället straffa människor med beroendeproblematik är ett uppenbart brott mot mänskliga rättigheter. Det går inte att straffa bort ett beteende som bygger på social utsatthet. Det enda som händer är att den sociala utsattheten ökar, människor vågar inte söka vård och det problematiska bruket eskalerar.

Det enda riksdagspartiet som har avkriminalisering i sitt partiprogram är Vänsterpartiet. Tyvärr driver de inte frågan aktivt och Ung Vänster har helt tagit avstånd. Av någon anledning har resten av det rödgröna blocket halkat efter här, vilket känns väldigt märkligt med tanke på att de brukar vara snabba med att trycka på mänskliga rättigheter i andra sammanhang. Tydligen är moralism och ideologi viktigare i den här frågan.

I högerblocket är det Centerpartiet som har den mest progressiva narkotikapolitiken, med tydliga krav på en förbättrad beroendevård, även om de inte nämner avkriminalisering. Deras ungdomsförbund CUF tar tydligt ställning för avkriminalisering av samtliga droger samt legalisering av cannabis. Även Liberala ungdomsförbundet (LUF), som står för sitt namn betydligt bättre än sitt konservativa moderförbund, har samma inställning. Detta sticker troligtvis rejält i ögonen på "Liberalerna" som vill ha hårdare straff på narkotikabrott och har gjort sig kända med valkampanjer som "Det ska vara olagligt att knarka".

Vårdbehov ska inte bedömas utifrån ideologi, det ska ske på vetenskaplig grund. Dagens narkotikapolitik bygger på en ideologisk övertygelse om att narkotikaberoende är ett personligt val. Att en övervägande majoritet av våra riksdagspartier och deras ungdomsförbund har en så pass nedvärderande syn på människor med beroendeproblematik är onekligen anmärkningsvärt.

Om två år är det val och det här är en fråga som kan komma att ha avgörande betydelse. Att bry sig om mänskliga rättigheter borde vara grundläggande för vilket parti som helst.

 

 

Läs även:
 

Följ mig på Twitter: @zandra_hedlund

Mest lästa inläggen

Den som stressar mest vinner

Först går allting fort. Fort fort fort. Du är megaeffektiv, hinner med a...

Norge har fattat, när följer Sverige efter?

Det norska regeringspartiet Høyre beslutade på sitt landsmöte i helgen a...

Äntligen har Kungahuset tagit ställning!

Det är lätt att få intrycket att Hovet är konservativa, men så plötsligt...

Människor som tar droger förtjänar inte att leva

Varje år dör ca 800 personer i Sverige till följd av narkotikabruk, vilk...

Blogg

Gabriel Wikström är ett hot mot folkhälsan

 
Folkhälsominister Gabriel Wikström talar ut om sin utmattningsdepression som 22-åring i en intervju med KIT. Han berättar hur han kände sig bättre redan när läkaren sa att han var sjuk och att han efter 6 månaders sjukskrivning mådde bra igen. I dag jobbar han betydligt mer än 40h/vecka och mår jättebra. Kul för dig, Gabriel, verkligen. Så fungerar det för... nästan ingen. Han menar även att en avgörande faktor för att tillfriskna från sin utbrändhet var att han fick barn. Jag undrar hur många ensamstående mammor som håller med om det.
 
Den enda konkreta lösningen folkhälsominister Gabriel Wikström kommer med för att få bukt med den ökande psykiska ohälsan, är att prata om det.
 
Ja, vi måste prata mer om psykisk ohälsa. Det är viktigt att bryta stigmat som gör att många lider i tystnad och inte vågar söka hjälp. MEN just nu är det största problemet att det inte finns någon hjälp att söka. Problemet är att så många söker hjälp att vårdköerna uppgår till flera år. Människor hinner begå självmord innan de ens får träffa en psykiater. Det här är ett problem som skördar människoliv.
 
Enligt SCBs senaste undersökning av levnadsförhållanden (ULF/SILC), som görs årligen på uppdrag av riksdagen, besväras nästan 25 % av ängslan, oro eller ångest och en av tjugo känner att de har svåra besvär av det. Båda siffrorna är avsevärt högre bland kvinnor än bland män. Det här är ett problem vi inte kan blunda för.
 
Gabriel kritiserar att de pengar som satsats på psykisk ohälsa har gått till specialistpsykiatrin, där köerna är längst och där människor är som mest kritiskt sjuka. Han menar på att pengarna istället borde ha gått till förebyggande arbete. Ursäkta, Gabriel, men exakt hur förebygger vi schizofreni och andra allvarliga psykiatriska åkommor som behandlas av specialistvården? Vore det inte mer rimligt att satsa pengar på BÅDE specialistpsykiatri, förebyggande arbete och utökad vård i alla led? Problemet är inte var det satsas pengar, problemet är att det inte satsas alls.
 
Gabriel säger själv att han har "hört om andra som haft utmattningsdepressioner. Vissa hade behövt tio, femton år, eller aldrig kommit tillbaka i arbete." Bra Gabriel, då vet du att alla inte är som du. Faktum är att de flesta inte är som du. De flesta som drabbas av utbrändhet kommer aldrig helt tillbaka och det tar många år att få tillbaka något som liknar ens tidigare funktionalitet. Ändå för du en politik som bygger på att människor tvingas ut i arbete redan efter tre månaders sjukskrivning, för att Försäkringskassan vägrar betala ut sjukersättning. Ändå för du en politik som resulterar i att sjuka människor med fast anställning skrivs över till Arbetsförmedlningen och tvingas söka nytt arbete.
 
Gabriel, jag har några förslag till dig.
 
1) Lyssna på vad forskningen säger i stället för att hitta på egna lösningar
2) Istället för att kritisera livsnödvänsiga satsningar i vården, se till att det satsas mer pengar totalt sett.
3) Sjuka måste få vara sjukskrivna.
4) Sluta bortse från vetenskap och tillåt metoder som uppenbarligen fungerar för många, exempelvis medicinsk cannabis.
5) Tillåt forskning på metoder som visat sig effektiva i tidigare studier, som mdma-assisterad terapi vid PTSD, psilocybin- och lsd-assisterad terapi vid depression- och beroendeproblematik. Att säga att det saknas studier och samtidigt inte tillåta forskning på ämnet är att låta personlig ideologi styra.
 
Satsa på HELA vården. Lösningen är inte att prata om det, lösningen är mer och bättre vård med individuellt anpassad behandling. Det behövs medicinsk behandling, det behövs terapi, det behövs slutenvård, det behövs öppenvård, det behövs förebyggande arbete, det behövs specialistpsykiatri, det behövs allmänpsykiatri, det behövs stressbehandlingsprogram, det behövs gruppterapi, det behövs mer av allt. En metod fungerar inte för alla. Det finns ingen quick fix. Lösningar kostar pengar, deal with it.
 
Vi har en folkhälsominister som tror att det går att prata bort psykisk ohälsa. Det är ett allvarligt hot mot folkhälsan.
 

Läs även:

Följ mig på Twitter: @zandra_hedlund
 
 

Mest omtyckta inläggen

Den politiska debatten om medicinsk cannabis saknar verklighetsförankring

Tyska parlamentet har nu enhälligt röstat för att legalisera medicinsk c...

Släpp moralpaniken och låt oss dansa i fred

Stockholms nattliv är under hot. Det blir allt svårare att hitta lokaler...

Polisen prioriterar cannabisrökare framför sexuella övergrepp mot barn

Aftonbladet och SvD har tillsammans genomfört en granskning där de har s...

Staten ska inte bestämma vilken musik jag ska dansa till

Det finns en kultur som bygger på dans, musik och glädje, där det ordnas...

Blogg

Sluta ljug för skolungdomar om droger

 
När jag gick i skolan gick ANT-undervisningen (alkohol, narkotika, tobak) ut på att framställa narkotika som något livsfarligt. Det pratades om cannabis som den berömda inkörsporten till heroin, det pratades om haschpsykoser, det pratades om människor som trodde att de kunde flyga och hoppade från höga höjder efter att ha tagit LSD. De tog dit någon från KRIS som berättade om ett liv med heroinberoende och kriminalitet.
 
När jag pratar med skolungdomar i dag inser jag att inte mycket har förändrats. När jag pratar med studenter på läkar-, lärar- och polisutbildningen inser jag att det här fortfarande är sättet narkotika presenteras på. Samma bild återfinns i partipolitiken.
 
ANT-undervisningen bygger på lögner och skräckpropaganda. Det tar inte lång tid för ungdomar att lista ut att stora delar inte stämmer. Någon känner någon som har rökt cannabis i åratal utan att ha provat andra droger, någon känner någon som har testat psykedelika upprepade gånger utan att försöka flyga. Det här gör att de inser att mycket inte är sant, vilket gör att de börjar tvivla på om någonting av det som har lärts ut överhuvudtaget stämmer. Det här gör att ungdomar tappar förtroendet för vuxna. 
 
Det här är ett allvarligt problem. Det finns risker med droger. Att säga att alla droger är riskfria är lika fel som att säga att alla droger är farliga. Det är viktigt att inte glorifiera, men genom att presentera skräckpropaganda utan verklighetsförankring, går all annan information förlorad.
 
Alkohol är, enligt ett flertal vetenskapliga sammanställningar, den farligaste drogen på både individ- och samhällsnivå. Det har även konstaterats att den vanligaste inkörsporten till tunga droger är alkohol, inte cannabis. Det finns människor med allvarlig beroendeproblematik, men det finns också människor som kan hantera både alkohol och andra droger. Det här är relevant information som i dag går förlorad i ett tafatt försök av skrämseltaktik.
 
Vi behöver en skola som lär ut fakta. Undervisning ska bygga på vetenskap, inte fördomar och moralism.
 
Vi måste lära ut saklig information om droger, hur olika droger fungerar, vilka effekter de har i kroppen, vilka biverkningar som finns och viktigast av allt: lära ut skademinimerande strategier. I dag finns Internet, ungdomar kommer att hitta information från trovärdiga källor som motsäger vad de har lärt sig i skolan. Vi måste lära ut källkritik och faktabaserat bemöta den information som unga hittar på nätet.
 
Ungdomar kan hantera verkligheten. Ingenting tyder på ett ökat drogbruk bland unga i länder med saklig ANT-undervisning, tvärtom har bruket av narkotika bland unga minskat i exempelvis Portugal, som numera praktiserar den metoden sedan avkriminaliseringen 2001.
 
Det är så vi skyddar våra ungdomar från att råka illa ut. Genom att lära dem hur verkligheten ser ut, utan moralismfilter.
 
 

 Följ mig på Twitter: @zandra_hedlund

Mest kommenterade inläggen

Polisen, sluta gnäll om resursbrist - ni jagar cannabisrökare med helikopter

I går skrev Expressen om ett stort polispådrag i Göteborg, fyra patrulle...

Ditt jobb är inte värt ditt liv

Det har gått nästan 3,5 år sen den där dagen då allting rämnade, då jag ...

Vi måste inse att VISSA män (Obs! INTE ALLA MÄN!™) är en säkerhetsrisk

25 november 2014 skrev jag en artikel för att uppmärksamma Internationel...

Dra åt helvete, Delmon Haffo

I direktsänd webb-tv i dag kallade Delmon Haffo (M) socialförsäkringsmin...